16 juli 2011

Projekt uteplats steg två

TIDIGT IDAG Idag på morgonen såg Agnes uteplatsprojekt ut som det gjorde för länge, länge sedan,

Du vet att min Agnes är väldigt duktig ibland. Hon drog igång det stora uteplatsprojektet. Kånkade stora stenar och gick loss med spett och spadar. Men vad hände sen?
Jo, det kan jag tala om för dig. Det har inte hänt något förrän idag. Agnes har ursäktat sig med att vi har haft:

1. Regn
2. Besök av Alice från Frankrike
3. Regn och blåst igen
4. En resa till Uppsala
5. Besök av Essa från Uppsala och Victor och Arjan från Holland

Idag fanns dock inga ursäkter kvar och Agnes tog tag i projektet igen med liv och lust.
Husse kämpade förgäves med att hålla sig vaken framför tv:n, efter han klippt gräsmattan lite slarvigt. Jag och Egon gjorde husse sällskap.
– Kom och titta, sade Agnes till oss. Vi vaknade och gick ut i trädgården lite yrvakna.
– Titta vad jag har gjort. Är det bra?
Både husse och jag blev grymt imponerade. Egon började granska varje fog, men till slut var också han tvungen att erkänna att det av Agnes utförda arbetet var av ypperska klass.
Tänk om husse kunde arbeta hälften så bra som min Agnes, vad fint vi skulle ha det.

Hej så länge
Sverker

Leg. byggnadsinspektör


PETIG Egon låtsades att det var han som var experten. Som du säkert vet, så är det jag som specialisten på allt. Men han får gärna hålla på för mig, om han känner för det. Jag är så vänlig mot honom, så han får göra vad han vill.

GE DIG Egon fortsatte med att gå runt och titta på varje enskild sten. Har du hittat något fel, frågade jag Egon. Vet ni vad han svarade? Det var lite mycket myror där borta i hörnet. Men annars då? Nej det är perfekt, sade Egon. Och det har han rätt i.

Dagens ord på vägen


Jag reser aldrig utan min dator och en internetuppkoppling så att jag ständigt kan gå in på min blogg. Man måste nämligen alltid ha något intressant att läsa när man åker tåg eller bil.


Sverker
(2000– )

15 juli 2011

En mer lyckad grillkväll

Så här kan det te sig en lyckad grillkväll. Som du ser är Essa och hälsar på mig och Agnes. De båda gossarna är från Holland. Är man pojke i Holland, så heter man antingen Victor eller Arjan. Köttet på bordet luktar nästan lika gott som det från den misslyckade grillkvällen. Agnes säger vänta, till mig. Lovande.

Ibland ler lyckan även mot en liten Sverker. Alla är inte totalt oförstående för en västgötaspets behov som alla var under den misslyckade grillkvällen.

I går var det återigen grillafton, men då hemma hos mig. Agnes var med också. Det är väldigt bra för mig.
Jag hade fått besök från Holland denna afton. Det var en Victor och en Arjan. De hade åkt hela vägen från Holland till Tranås bara för att träffa mig. Där ser man hur Internet kan öppna ögonen för människor och vidga deras vyer.
Husse grillade i alla fall några stiliga köttbitar och Agnes gjorde sin delikata potatissallad. Det luktade faktiskt riktigt gott. Tyvärr så var alla riktigt glupska. De hade mycket väl kunna dela på en köttbit, men nu slutade festen så att jag fick äta en redan delad köttbit. Men det var ju klart bättre än inget.
Nästa grillafton hoppas jag att husse inte är så vansinnigt snål med köttet, fastän han är smålänning.

Hej så länge
Sverker

Leg. matrestätare


SNÅLT Hade det bara funnits sju kotletter till, så hade även jag kanske kunnat bli mätt. Men något är bättre än inget.

GOTT Det blev några små köttbitar över till mig. Men knappt så många, så jag hann känna efter hur de smakade. Ser du hur fin uppäggningsfatet är fördiskat? Och märk väl, jag var inte färdig än!

Dagens ord på vägen


Ingen stor konstnär, som jag, ser någonsin tingen som de verkligen är. Gjorde jag det skulle jag upphöra att vara konstnär.

Oscar Wilde
(1854–1900)

Sverker
(2000– )

14 juli 2011

Äras den som äras bör

FIRAD Visst var det snällt att hissa alla flaggor till min ära? Fast jag förstår dem. Jag var faktiskt den första västgötaspetsen som var på statsbesök i Rodez.

Jag drar mig idag till minnes mitt första statsbesök i Frankrike 2001. Ryktet om min närvaro hade spridit sig till fransmännen just dagens datum den 14 juli, men för tio år sedan. Invånarna i staden Rodez, där jag då befann mig, blev så glada och lyckliga att de hissade alla flaggor de hade. På kvällen anordnades stora fyrverkerier till min ära både i själva staden och i den omgivande landsbygden där lyckliga bönder smällde av den ena pjäsen efter den andra.
Fyrverkerierna hade de kunnat låta bli, eftersom jag inte tycker om det. Å andra sidan förstår jag ju att de ville ge uttryck för sin glädje och stolthet att få ha mig där.


Hej så länge
Sverker

Leg. hyllad besökare

Dagens hurra från Sverker




En kronprinsessa är en välbetald modell för frimärken.

Sverker
(2000– )

13 juli 2011

En misslyckad grillkväll

LUSTIGT Vi var faktiskt fem personer, men det ligger bara tre grillspett på grillen. Ska jag få två och Egon ett och min resursmatte, resurshusse och husse bli utan? Det hela var mycket märkligt.

Ska ni komma hem till oss och grilla lite, frågade min resursmatte mig och husse. Javisst, tyckte husse och det tyckte jag också. Ett sådant tillfälle missar man inte gärna. Så glada i hågen åkte vi iväg båda två igår.

Det är inte utan jag ser fram emot att få komma på kalas hos min resursmatte. Hon är nämligen matexpert. Hon undervisar sådana som ska bli just kockar.
Det började med att min resurshusse lade tre grillspett på grillen. Till fem personer?? Snålt tilltaget måste jag säga.
Sedan satte sig matten och de bägge hussarna och åt en kantarellsmörgås. Det kunde de väl få. Ätbart, men ingen höjdare. Jag väntade på grillspetten. Två till mig och ett till Egon. Han är ju så liten i maten.
Nähej. Grillspetten försvann upp på regnskogsbordet, och där stod det en svältande västgötaspets och en sugen spaniel under bordet och led.
– Det här var jättegott, sade husse och lät väldigt belåten.
Det vet jag väl tänkte jag, som kände doften från det goda köttet blandas med de övriga läckerheterna på bordet.
Men se nu kom det på fler grillspett på grillen. Fem stycken. Får se nu. Det blir två till Egon och tre till mig. Nu börjar det likna party!
Men vad hände sen tror du?
De nya grillspetten tog samma sorgliga väg som de gamla. Upp på bordet för vidare transport ner i husses redan för tjocka mage. Inte alla gick den vägen, men för många.
Vadå grilla lite? Det var ju inte åskådare jag ville vara.
Måltiden avslutades, för de som satt på stolar, med grillad banan med smält choklad och glass.
Dessutom fick jag inte ens fördiska tallrikarna. Kvällen var en kulinarisk katastrof. För både mig och Egon.

Hej så länge
Sverker

Leg. svältkonstnär


SVAMP Alla, utom de finaste (Sverker och Egon), fick varsin kantarellsmörgås. Egon och jag fick inget. De som satt vid bordet prisade den delikata smaken på läckerheterna från skogens skafferi. Egon och jag svalt.

LOVANDE Nu ja! Nu börjar det se lovande ut. Inte mindre än fem grillspett. Visserligen en ganska torftig portion för en västgötaspets, men ändå. Dessutom tänkte jag dela med mig till Egon, så han skulle få två och jag bara tre.

SNART SERVERAT Min resursmatte stegar mot grillen för att ge Egon och mig våra grillspett. Men inte. Även dessa delikata spett undanhölls mig och Egon. En mycket sorglig afton, och med alldeles för goda dofter.

Dagens ord på vägen




Erfarenhet är det namn alla brukar ge sina misstag.


Oscar Wilde
(1854–1900)

Sverker
(2000– )

12 juli 2011

Jag fällde den fula stången

INTE LÄTT Jag förstår nu att inget kommer att hända om inte jag tar tag i saker och ting här hemma. Midsommarstången måste ner. Den är ju precis ingen prydnad för min trädgård längre.

Tänk att om något ska hända här hemma, så är det jag som får sköta om det. Att få en midsommarstång i år gick ju bra under mitt överinseende. Men vad hände sen?

Tänk att min trädgård alltid ska vara en skamfläck i det annars så perfekta grannskapet. Min trädgård är väldigt långt ifrån områdesanpassad. Det är husse som jag har satt att sköta den. Ett stort misstag. Mycket stort misstag.
midsommarafton så hjälptes alla åt, under min sakkunniga ledning, att göra en i mitt tycke stilig midsommarstång.
Midsommaraftonen försvann en ovanligt ljus natt och ersattes med helt vanliga sommardagar utan små grodor och flickor med blomsterkransar i håret. Men stången stod kvar och blev mer och mer vissen. Fulare och fulare.
– Jag ska ta tag i det där sen, sade husse slött när jag påpekade lämpligheten att avlägsna den numera anskrämligt gula midsommarsymbolen.
Jag kände att jag var tvungen att gripa in, annars hade väl den fula stången fått tjänstgöra som julgran prydd med blinkande lampor. Det ville jag undvika till varje pris.
Eftersom jag är en handlingarnas man så fällde jag stången, men husse fick bära bort den. Han gjorde faktiskt det. Jag är mer överraskad än stolt över hans arbetsinsats. Nu orkar han nog inte mer idag.

Hej så länge
Sverker

Leg. stångnedtagare


GER MED SIG Jag fick ta i ordentligt innan stången började ge med sig. Men eftersom jag är envis, stark och vältränad så började den luta mer och mer. Eftersom det var husse som satt upp den, så förstod jag att det inte var noggrant gjort.

NÄRA NU Det går ju riktigt bra det här. Med andra ord som väntat om jag gör något. Nu är det inte långt kvar innan den vissna stången ligger platt mot gräsmattan.

SUCCÉ Vad kan jag säga? Ja, det gick som väntat. Ännu ett lyckat uppdrag utfört av världen bästa västgötaspets. Jag tänker dock inte släpa iväg den. Det överlåter jag åt min late och fete husse. Tänk, han gjorde det också.

Dagens ord på vägen


Den största njutningen i livet är att göra det andra säger att man inte får göra.


(Jag träffade en löptik igår. Jag vet var hon bor. Jag är nog snart på rymmen från husse.)

Sverker
(2000– )

11 juli 2011

Agnes är bortaduktig

EN RIKTIG KLIPPARE Om du vill ha ditt hår klippt, så är Agnes jättebra. Hon klipper husse när han ser sådär förskräcklig ut, men hon klipper även farfar, det är det hon gjorde idag. Jag kontrollerar så frisyren blir som den ska. Farfar blev glad, för han tyckte han blev fin.

Du vet ju redan hur duktig min lillmatte Agnes är här hemma. Är hon inte stenmursläggare, så är hon rabattrenserska, blomplockerska eller hårklippare. Idag var hon bortaduktig. Hon plockade blommor till farfar och klippte dessutom av honom lite överskottshår. Sen toppade hon farfarsbesöket med att bjuda alla på kaffe med bulle. Med ett sorgligt undantag: Sverker. Men om jag sitter vid farfar så säger han "Hoppsan" då och då. Då trillar det alltid ner några bitar till mig. Så snäll är han.
Om jag ska sammanfatta det hela: farfar är snäll och förstående, Agnes är duktig och husse – ja, vad ska jag säga. Jo, nu kom jag på det. Husse är fet.

Hej så länge
Sverker

Leg. äldrebesökare


KÖKET Alla blommor som Agnes plockade kommer från min trädgård. Denna vackra bukett placerade hon på köksbordet. Farfar blev glad, för han tyckte den var fin.

FINRUMMET Visst tycker du att det är fint och vackert? Det är inte så konstigt i så fall, eftersom jag är den stiligaste av västgötaspetsar, som i sin tur är stiligast av alla hundar. Blommorna i vasen är också stiliga. De har Agnes plockat och arrangerat. Farfar blev glad, för han tyckte de var fina.

MATRUMMET I matrummet placerade Agnes den enda ros vi hade. Den växte på vår kompost. Nu står den i en vas hos farfar istället. Så kan det gå. Ganska stiligt, måste jag säga. Farfar blev glad, för han tyckte den var fin.

AVSLUTNINGSFIKA När blommorna var utplacerade och farfar var klippt, så firades detta med en fika. Ett litet tips till dig. Sätt dig vid farfar, så får du också smaka bulle. Bra va? Farfar blev glad, för han tyckte det var gott.

Dagens ord på vägen



Det finns mycket som vi skulle kasta ifrån oss om vi inte vore rädda för att andra skulle plocka upp det.

Oscar Wilde
(1854 – 1900)

Sverker
(2000– )

10 juli 2011

På spindelfronten något nytt

Jag beslöt idag att ta ut Egon på en spindelsafari. Vi har ju åtta ben tillsammans, så jag tyckte att det kunde vara lämpligt. Det var jag som var den sakkunnige ciceronen. Egon var den, av mina kunskaper, förstummade åhöraren. Lägg märke till min intelligenta och vakna blick jag har när jag letar nät.

Egon är och hälsar på mig den här weekenden. Det är som alltid jätteroligt, eftersom han sedan länge är min bäste kamrat. Den här gången ville jag visa Egon några intressanta och typiska spindelnät i skogen. Egon tyckte det skulle bli spännande, så vi begav oss ut i de djupa skogarna.

När Egon är hemma hos sig har han ingen skog, om man inte räknar klungor av hus som en husskog. Därför tycker Egon att det är kul att vara hos mig. Han behöver ju inte ha koppel heller, så han får lufsa omkring som han vill.
Men så var det inte idag, för i dag var vi på spindelsafari. Egon har ju inte så många spindelnät att titta på under sina promenader. Jag tycker att jag kunde dela med mig lite av min eminenta (= fantastiska) kunskaper i ämnet till min fåkunnige vän.
Vill du också lära dig lite, så läs bildtexterna noga, så hamnar du på samma kunskapsnivå som den Egon numera har.
Hej så länge
Sverker

Leg. araknolog (spindelexpert)


TRÅNGBOTT Spindlarna har under sommaren förökat sig som de flugor de gärna vill äta. Det är överbefolkat på vissa ställen. Alla kan inte få ett eget träd. Priserna har skjutit upp högre än trädkronorna. Precis som i Stockholm får man då börja bygga på höjden, så att alla ska få plats. Samtidigt är det inte lätt för de små flygfäna att kunna passera ofångade genom den proletärnättäta skogen.

FETA Den rika tillgången på myggor och flugor under försäsongen har gjort en del spindlar feta och lata. De sitter bara där nöjda och rapar flugben och orkar inte ens sköta underhållet av sina nät. Men se då fångar de färre flugor och så blir de smala. Då kan de börja med reparationsarbetet, men då kan det redan vara för sent …

SNOBBAR Den senaste trenden är att bygga fyrkantiga nät. Vad gör man inte för att få sina grannar avundsjuka. Bara bre ut sig så mycket som möjligt på andras bekostnad. I människovärden hittar vi motsvarigheten på Östermalm och i Djursholm. Det skulle inte förvåna mig om de här spindlarna ockuperar skärgården och Gotland också.

STUDENTEN Här ser vi min student, som just har studerat ett av snobbarnas fyrkantsnät. Egon var djupt tacksam över allt han hade fått lära sig under vår promenad. Det är så givande att lyssna på mig, tycker Egon.

Dagens ord på vägen




Husse har aldrig så bråttom att han inte kan berätta för alla om hur bråttom han har.


Sverker
(2000– )