14 april 2012

Vad ska grannarna tro om det ser ut så här?

ELÄNDIGT Inte ska det väl se ut så här? Man kan faktiskt sätta ut lite blommor, även om vädret är opålitligt. Det var precis vad jag sade till husse. Vad ska grannarna tro annars? Att husse verkligen är som han är?

Om du går på min väg och tittar in i trädgårdarna, så ser du fina blommor hos alla grannar. Utom hos en. Det är där jag bor.
Jag påpekade för husse att detta måste åtgärdas. Vi är en skam för alla, om vi inte är det minsta områdesanpassade.


– Ja du har kanske rätt, Sverker, sade husse.
Självklart, tänkte jag. Jag har väl aldrig haft fel.
– Vad ska vi göra? Blommor är så dyra och jag är så fattig, så fattig.
Jag tyckte att husse kunde flytta ut blommorna som vi fick av min resursmatte i påskas. Det hade kanske varit trevligt att ha lite påskfint ute när det var påsk, men bättre sent än aldrig.
– Jag kan ju flytta ut blommorna jag fick av dina resursföräldrar i påskas, sade husse och sken upp. Ja det var ju det jag sade.
– Det kostar ju inte ett dugg, mer än arbetet.
Så körde vi igång. Husse planterade bort blommorna från korgen och planterade dem i blomlådan vid soliga hörnan. Jag övervakade det hela.
– Oj, nu prunkar det minsann hos oss också, sade en mycket nöjd husse, när han var färdig och hade satt lådan tillbaka på dess plats.
Bättre än förut, men inte bra. Ska det prunka får han nog satsa lite av sina egna kronor. Men det lär väl inte ske, han är ju smålänning.

Hej så länge
Sverker

Leg. blomsterkung


MATERIALET Ska man göra en blomlåda i soliga hörnan behövs det: en låda, flera jord i lådan, en fin korg med påskblommor, en liten spade och fyra vatten.

HYFSAT Tack vare att jag övervakade arbetet, blev resultatet rent lysande med tanke på vad som fanns att tillgå. Husse ska vara tacksam att han har en så duktig västgötaspets!

FÄRDIGT Så där ja! Nu är blomlådan på sin plats. Den är självvattnande, vilket betyder att husse får vattna själv, men inte så ofta. Det ger blommorna en liten chans att överleva. Vad tycker du?

PRUNKANDE Det här är prunkande. Så ser det ut om en månad ungefär. Det prunkar själv, utan att husse lyfter ett finger. Krävde min trädgård en viss arbetsinsats för prunkning, så skulle den vara synnerligen medioker och torftig istället.

Dagens ord på livets stig





Stå på dig – annars gör någon annan det. Titta bara på husse.


Sverker
(2000–)

13 april 2012

Dagens satellituppskjutning en seger för Sverker

MÄKTIGT Dagens start av min militära, men synnerligen fredliga, satellit var en stor seger för mig. Allt var konstruerat av mig. Jag kunde visa alla att jag inte bara är fredlig, utan fredlig på ett tekniskt fulländat sätt.

Då jag alltid har legat i framkanten av all forskning, tyckte jag att det var dags att inta rymden på allvar med en satellit. Helt fredlig förstås. Man kan säga att just inom rymdforskningen besitter jag en verklig spetskompetens.

Syftet med detta forskningsprojekt var att kunna övervaka grödorna (=hur husse klipper gräsmattorna och rensar ogräs). Alltså helt fredligt. Visserligen skulle det bli en spinoffeffekt att jag skulle kunna hålla ordning på fienderna (=rådjuren som äter upp mina tulpaner).
Precis efter att raketen hade skjutits upp, så fick jag ett putslustigt infall. Varför inte istället ordna en ljusshow för min trogne undersåte (=husse). Sagt och gjort. Jag tryckte på den blåa pangknappen och hela härligheten blev till ett eldklot. Husse, som var fotograf, blev så häpen att han nästan missade bilden, som bevisar min godhet mot mitt folk och fullkomlighet med raketer.
Nu gör onda tungor gällande att hela uppskjutningen blev ett misslyckande. Att det inte var meningen att raketen skulle bli ett lysande eldhav.
På det kan jag bara svara: jag gör inga misstag!

Hej så länge
Sverker

Leg. raketforskare


VACKERT Precis som jag hade planerat, så smällde raketen efter att steg ett hade brunnit klart. Jag bjöd alltså mitt folk (=husse) på en spektakulär ljusshow.

HYLLAD Efter min mycket lyckade satellituppskjutning, tog jag mig en promenad på min väg, Strandvägen. Där kan jag också beskåda att mina undersåtar (=fortfarande husse) verkligen älskar och högaktar mig. Annars skulle de inte sätta upp så fina skyltar. Efter dagens triumf kommer nog min gata att döpas om till Sverkerallén.

Dagens ord på livets stig





Mina synbara dygder är egentligen inget annat än förklädda laster. Men det är en hemlighet.


Sverker
(2000–)

12 april 2012

En nästan misslyckad grodjakt

GRODSPANING Solidarisk som jag är, så hjälpte jag husse att spana efter grodor. Jag såg inte heller någon, bara massa skräddare som käckt sprang omkring på vattenytan utan att bli blöta om fötterna.

Om du kom ihåg igår, så skulle husse gå på spindeljakt. Den gick ju inte så bra, kan jag säga. Hade han hållit sig inomhus, hade han nog varit betydligt mer framgångsrik. Där har vi spindlar.
Husse lät sig dock inte nedslås, utan idag ändrade han sitt jaktmål med kameran till amfibiernas värld.


När vi gick och hämtade tidningen idag klockan fem på morgonen, så lät det konstigt från husses sunkiga damm.
– Det är grodor, Sverker, sade husse med sin överlägsna undervisande ton. Den kan han lägga av med, han är ju faktiskt pensionerad.
– Vi ska fotografera grodorna, så fort det blir ljust. Det är ju ett vårtecken så gott som något.
Vi får se hur det blir med det.
Några timmar senare hämtade husse en trädgårdsstol och satte sig vid sin sunkiga damm. Där satt han.
– Man måste ha oändligt tålamod, när man är naturfotograf, förstår du Sverker, sade han till mig, som hade tröttnat vid det här laget.
Ett oändligt tålamod varar i 5,3 minuter, kan jag tala om.
– Nu går vi Sverker. Fast jag kan ta en bild på dig först och på skräddarna.
På dagens promenad hörde husse en stackars humla, som han jagade länge och väl när den åkte ut och in i en rishög.
– Dumma humla, håll dig i ljuset, sade husse till det förvirrade flygfäet, som inte lydde husse.
När vi kom hem, så såg husse en fluga. Den ansåg han var ett säkert vårtecken.
Vi går ner till sjön och fotograferar lite sjöfåglar, tyckte husse och släpade med mig dit.
Det fanns inga fåglar, men det blev en himla bra bild: sjön, himlen och Sverker.
När husse tittade på bilderna, som han hade lagt in i datorn, kom det ett glädjetjut från den misslyckade fotojägaren.
– Där är ju grodrom. Jag har fotograferat grodor. Vad var det jag sade?

Hej så länge
Sverker

Leg. grodletare


BEVISET Om du inte trodde på mig, så kan du se det här. Det fanns både skräddare OCH grodrom. Av grodrommen ska det bli små grodor. Agnes hade en groda i sitt rum när hon var liten. Den hette Froggy. Den smakade gott.

OLYDIG Humlor lyder inte husse och det gör de ju rätt i. Den här humlan envisades med att flyga omkring i skuggan. Detta är den skarpaste bilden av 26 försök. Han är lite långsam av sig, min husse.

HUSFLUGA Hur vet jag att detta är en husfluga? Din fråga kan vara berättigad, om du inte var med vid fotograferingsögonblicket. Det vita, eller före detta vita, som flugan sitter på är nämligen mitt hus. Hus + fluga = husfluga.

VACKRAST Denna bild är verkligen himmelskt vacker. Sällan har man sett ett så fulländat konstverk. Sjön och den blanka vattenytan är ju inte så pjåkiga heller, men jag säger bara: aldrig har någon sett en så stilig västgötaspets.

Dagens ord på livets stig



Att vara stark är inte tillräckligt; man måste vara tillräckligt stark.
Jag är mer stark än tillräckligt


Sverker
(2000–)

11 april 2012

En riktigt misslyckad spindeljakt

BÄCKBLOMMA Om du går till min bäck, så kan du se gula blommor så här års. På sommaren finns det andra gula blommor, men då finns det ingen bäck. Med andra ord; vill du ha kombinationen, så ska du passa på nu.

Tänk att en del dagar är alldeles omöjliga. Idag är en sådan dag. Jag har inte kommit på något vettigt att skriva om. Och klockan bara går. Husse har varit i farfars lägenhet mest hela dagen och stackars Sverker har varit hemma alldeles själv. Det är en sådan dag man får ta till lite spindlar.

Sagt och gjort. Husse och jag gick ut i skogen, för att se hur spindlarna spann sina nät. Tror du vi såg en enda spindel? Mitt entydiga och klara svar på denna fråga är nej. De små djuren är uppenbarligen betydligt latare än vad jag kunnat tro.
Men istället hittade vi tydliga tecken på att våren – och därmed sommaren – är på väg till mig. Trots att husse saboterade vädret genom att lägga på sommardäcken.
Idag får du alltså hålla tillgodo med lite våren-är-på-väg-bilder.

Hej så länge
Sverker

Leg. naturobservatör


BLAD De här skrynkliga sakerna ska bli fina blad när de blir stora. Det tror man knappast nu. De finns på genvägen som går från min väg till kommunalrådsvägen.

ALLERGI De här sakerna kallar husse för allergi. De växer på min tomt och heter egentligen hassel.

RÖDBLAD Husse påstår att dessa röda saker ska bli gröna blad. Vi får väl se hur det blir med det. Jag tror nog att det blir röda blad. Det är sällan husse har rätt.

Dagens ord på framtidens väg





Längtan och hopp puttar oss mot framtiden. Så jag puttar oss till sommaren idag.


Sverker
(2000–)

10 april 2012

Påsken bara svischade förbi

ÖVERLJUDSHÄXA Så här såg Agnes ut när hon kom svepande på sin kvast. Som du förstår hade inte jag fått henne än, det är därför det åker med ett konstigt djur därbak. Husse skulle ha den här gamla bilden på påskafton, men han hittade den först idag.

Ja, då var den påsken slut. Jag tycker det borde vara lite fler påskaftnar varje år, så jag kunde få lite flera påskägg. Men så var det inte i år heller. Fast jag kan ju faktiskt hoppas. Idag ska jag visa vad jag inte fick.

När det är påsk ska alla hussar och mattor äta massor. Som vid jul, fast mindre. Normalt sett brukar överflödet spilla över lite till alla som heter Sverker, men i år var det inte mycket. Egon och jag fick väl en korvbit och en köttbulle var. Det är ungefär som att fylla havet med en tesked.
Om du blir sugen, när du ser på bilderna, så förstår du hur jag hade det. Då måste du också ta med i beräkningen att du inte känner doften.
Hela påsken var mest ett lidande. Tur att Per var här.

Hej så länge
Sverker

Leg. hungrig


SMASKENS Det här inte utan att det hade suttit fint för en Sverker. Kanske inte direkta favoriter, men mycket godare än den torra hundmaten jag brukar få hålla tillgodo med.

HUNDMAT Så här ska det se ut om man pratar hundmat. Korv, köttbullar och Jansson. Det hade passat perfekt till Egon och mig, bara jag hade fått mer än han.

FEL Här ser du själv hur fel det var på påskafton. En tallrik till resursmatte, en tallrik till resurshusse, en tallrik till min Per och en tallrik till husse. Men var finns tallrikarna till Egon och Sverker. Ingenstans skulle jag vilja säga. Detta är fel. Så fel!

ELÄNDE Detta är dagens bistra verklighet. Det enda jag kan få tillräckligt av är vatten utomhus. Tänk dig rubriken: ”Svältande västgötaspets tvingas släcka törsten i smutsig vattenpöl”. Tur att ingen kvällstidning får tag på det här.

Dagens ord på vägen





Om det är kallt och regnigt ute kan du antingen ha varma kläder och en paraply, eller så kan du vara en västgötaspets med en varm och vattenavvisande päls. Vilken lösning är den överlägset bästa?


Sverker
(2000–)

9 april 2012

Två bästa vänner på vårvägen

PERPROMENAD När min Per är och hälsar på mig, så är det alltid honom jag går med, även om husse är med. Han är nämligen snällare än husse. Min Per vet en västgötaspets behov av uppmärksamhet och godis.

En bra sak med helger, påsk eller jul till exempel, är att Per brukar komma till mig. Då blir jag glad och för det mesta också mätt. Jag följer honom överallt. Jag känner en Per till. Han är från Stockholm och han är också generös. Per är nog ett bra namn.

När min Per, min husse och jag är ute och går, då vet jag vem jag ska följa: Det är Per.
När Per sitter och grejar med sin dator, då vet jag i vems knä jag ska sitta: Pers. (Jag sitter aldrig i husses knä.)
När det är dags att sova, vet jag i vems säng jag ska lägga mig: Pers. Husse får min säng alldeles för sig själv.
När det är dags att äta vet jag vem det lönar sig att sitta jämte: Per.
Husse blir lite avundsjuk, men det bryr jag mig inte om. Allt har sina orsaker. Jag tycker att husse borde lära sig lite av Per.

Hej så länge
Sverker

Leg. Perälskare


FÖRDISK? ”Är det inte snart dags för mig att ta hand om fördisken nu?” Per tittar lite fundersamt på mig. Det var nog tur att jag påminde honom, annars vet man aldrig hur det hade gått. Husse anser felaktigt att jag inte ska sitta i soffan.

TOMT Oj, det var nästan tomt på Pers tallrik. ”Han behöver inget”, sade min husse rått. Men Per visste bättre. Han tog ut tallriken till köket och fyllde på med en från påskafton överbliven korvsnutt. Per vet hur man sköter en västgötaspets.

Dagens ord på vägen






När Per är här, behöver jag ingen egen säng.


Sverker
(2000–)

8 april 2012

Grym orättvisa på påskafton

ORÄTTVIST Här kan du se själv hur orättvist det var. Mitt är det något större ägget. Med tanke på att jag äter 7,63 gånger snabbare än Egon, så borde mitt ägg vara 7,63 gånger större. Nu var det bara tre gånger större. Grymt orättvist.

Som du vet så var det påskafton igår. Då tycker jag att alla västgötaspetsar som heter Sverker ska få ett påskägg. Ett jättestort! Av husse fick jag inget alls. Sådan är han. Dessbättre så kom min resurshusse, men resursmatte och inte minst Egon till mig. Där var det några som visste hur man ska fira påsk. Fast det blev faktiskt orättvist, tyckte jag.

Om man nu tar med sig två ägg – ett till Sverker och ett till Egon – så tycker jag att de ska vara lika stora. Storleken mäter man hur lång tid det tar att äta upp respektive ägg. För att förtydliga för dig: när jag är klart med mitt, så har Egon blivit klar med sitt. Eller tvärtom. När Egon tar sista tuggan, så sväljer jag sista köttbullen (de behöver inte tuggas).
Det glömde jag att tala om. Äggen innehöll resursmattes goda köttbullar.
Dessutom anser jag att mitt ägg gömdes på ett svårare ställe (=bakom den blå soffan). Egons låg fullt synligt bland blommorna.
Mitt ägg hade en rosett, vilket gjorde det svårare att öppna.
Det var väldigt gott, men orättvist från början till slut.
Hej så länge
Sverker

Leg. påskäggsletare


SVÅRÖPPNAT Mitt ägg hade en rosett. Visserligen vackert, men det var onödig tid som gick till spillo när jag öppnade ägget. Är det rätt att göra så mot en utsvulten Sverker?

GOTT Köttbullarna var jättegoda. De gick åt i ett nafs. När jag hade ätit klart, hade Egon bara smakat lite på en av sina köttbullar. Jag begriper mig inte på hur han äter.

LÅNGSAM Det här fattar inte jag. Egon han står och tuggar och tuggar. En köttbulle i taget. De går faktiskt att svälja hela. (Julskinka är en helt annan sak. Den måste man dela, när den råkar trilla ner på golvet av sig själv.) När Egon stod där och åt och tuggade, så var jag färdig för länge sedan.

Dagens ord på vägen





Det bästa med påsken är att då kommer det vänner. Det bästa med somliga vänner är att de har påskägg med sig.


Sverker
(2000–)